Civilförsvarsförbundet Kungsbacka

bidrar till Din och samhällets trygghet och säkerhet genom att

  • utbilda
  • informera
  • och stärka Din vilja att ta eget ansvar!

Här är Civilförsvarsförbundets historia, som baserats på information som kom ut i samband med 70-års jubileet!

Läs detta i Din egen takt, genom att scrolla ner sidan. Det ger en bra bild av utvecklingen fram till nutid!

Sveriges Civilförsvarsförbund 70 år!

  • Civilförsvarsförbundet finns där det ska finnas, mitt i samhället. Den positionen har förbundet intagit därför att verksamheten fokuserar på människornas säkerhet och trygghet. Det är för människornas behov vi finns till och samhället består ju av alla människor tillsammans.
  • Men Civilförsvarsförbundet har ytterligare en anledning för denna positionering, människorna är den viktigaste resursen som finns i samhället.
  • Det gäller även när olyckor och andra utsatta lägen i rimligaste mån ska förebyggas och kriser ska hanteras. Kriser som kanske begränsas till just en kris och inte ger upphov till en kris för samhället.
  • Förmågan att kunna använda alla de resurser som finns i samhället är för övrigt den som i första hand är gränssättande för samhällets krishanteringsförmåga. Det är därför en funktionell och ändamålsenlig samverkan mellan alla de aktörer som finns nödvändig. Det är också ytterligare ett skäl till varför Civilförsvarsförbundet befinner sig mitt i samhället.

Civilförsvarsförbundet

 En kort orientering om verksamheten

under 70 år.

 Plock ur Civilförsvarsförbundets historia

under åren 1937 - 2005

1937: En luftskyddslag trädde i kraft. Det statliga luftskyddet började sin verksamhet i juli. 

  • 1937 Förbundet bildades
    En luftskyddsutredning arbetade under 1936 fram förslag till hur luftskyddet skulle organiseras i Sverige.
  •  Utredningen skrev bland annat: " För att den frivilliga föreningsverksamheten skall beredas större effektivitet uttalas önskvärdheten att densamma koncentreras till en i riket omfattande organisation".
  • Landshövdingarnas närvaro skulle ge organisationen status som ett organ understött av den folkvalda statsledningen. Man ville med detta även försöka undvika riskerna för att eventuella militanta tendenser skulle göra sig gällande.

 

1939 - 1948: Planläggning för utrymning och alarmering. Skyddsrum inrättades. Civilförsvarsplikt och utbildningsplikt infördes. En omfattande civilförsvarsorganisation byggdes upp.

 

Rullande utställningar

  • En rullande vandringsutställning byggdes upp och med hjälp av järnvägen åkte den genom landet.
  • I Stockholm ordnade länsförbundet en vandringsutställning på lastbilar som åkte runt i bostadskvarteren.
  • Dessa utställningar gjorde civilbefolkningen uppmärksam på luftkrigets risker.

1939:  160 000 medlemmar

  • Förbundet spred med pressens hjälp luftskyddskunskap i hela landet.
  • Vid andra världskrigets utbrott fanns 400 lokala föreningar, närmare 160 000 enskilda medlemmar och 3 000 centralt utbildade instruktörer.
  • Instruktörerna hade i sin tur utbildat 200 000 personer i hemskyddet till hemskyddsledare och -samariter.
  • Instruktörskurserna var ett par veckor långa och hemskyddskurserna 10 - 12 timmar.

1939 - 1948: Planläggning för utrymning och alarmering. Skyddsrum inrättades. Civilförsvarsplikt och utbildningsplikt infördes. En omfattande civilförsvarsorganisation byggdes upp.

  • Förbundet satsade nu på sina främsta uppgifter, att sprida upplysning till allmänheten och att utbilda frivilliga i luftskydd.
  • Hemskyddet fick mycket beröm för sin beredvillighet till utbildning och övning.
  • Lite nedlåtande talade man ibland om "hinken, pumpen, svabben, skyffeln och sandlådan" som hemskyddets attribut. Det var dock de hjälpmedel som fanns att tillgå och de fyllde sin funktion. Över hela landet övade man brandsläckning, räddning, mörkläggning och utrymning.
  • I skolorna startades propaganda. Med hjälp av stora planscher fick 1930- och 40-talens skolbarn lära sig man gör sitt hem säkert mot bränder och bomber. De fick även lära sig ta hand om lättare skador.

1940-talet

  • 1940  Uppvisning på Skansen
    På Skansen kunde förbundet det här året visa upp väl utbildade och utrustade enheter.
  • 1941  Övning i Arboga
    I  Arboga hölls en stor övning där man visade på hur luftskyddets personal kunde förstärka och hjälpa brandpersonalen.
  • 1943 Flyglarmsövning stoppade trafiken
    En flyglarmsövning involverade hela Stockholm. Trafiken stoppades mitt i natten när flyglarmet gick. Bilar och spårvagnar stannade där de var och alla tog skydd.
  • 1943  Medlemsantalet minskar
    Efter kriget följde en lång period där medlemskurvan inom förbundet vände neråt. Men det blev ingen brant nedgång eftersom de som anslutit sig under kriget gärna fortsatte medlemskapet. Däremot blev det svårare att nyrekrytera unga människor och medlemskurvan fortsatte peka neråt som en följd av naturliga avgångar.

1948 - 1958: Beslut om ett permanent civilförsvar. Utvidgad utrymningsplanläggning. Nytt skyddsrumsprogram.

  • 1947 10-års jubileum
    Länsförbundet i Stockholm firade sitt 10-årsjubileum.
  • Då kunde man ännu samla hela 1 000 delegater i Stockholms stadshus.
  • Men faktum var att det redan då börjat visa sig att efter krigsåren lockade freden med dess möjligheter mer än beredskap.
     

1950-talet

1959:  Ny civilförsvarsorganisation började byggas upp. Rosersberg blev central civilförsvarsskola. Civilförsvaret fick kraftigt förstärkta anslag.

  • Skyddsrumsplikten försvinner
    Skyddsrumsplikten upphävdes som en följd av den försvarsfilosofi som ansåg att vid ett eventuellt kommande krig skulle befolkningen bli utsatt för kärnvapenanfall. Då skulle skyddsrummen vara värdelösa.
  • Enda sättet att skydda befolkningen mot kärnvapenanfall var att flytta ut den från de områden där bomberna skulle falla. En konsekvens av denna utrymningsfilosofi gjorde det så småningom nödvändigt att slopa den hemskyddsorganisation som hade byggts upp under kriget.
  • Dags för självskydd
    För Luftskyddsförbundet fanns inte många väsentliga uppgifter kvar. Organisationen präglades av missmod och pessimism. Hemskyddsorganisationen slopades - eftersom städerna skulle utrymmas behövdes den inte längre.
  • Men vad skulle förbundet göra istället? Man beslöt om en ny utbildning som riktade sig mot den enskilde medborgaren. Så skapades självskyddsbegreppet: Den enskilda människan ska lära sig att skydda sig själv och andra.

1960-talet

  • 1961 Självskyddsutbildningen igång
    Från senhösten detta år startade självskyddsutbildningen, bekostad med statsmedel, tillsammans med Röda Korset och Svenska Branförsvarsföreningen. Utbildninngen delades upp i tre kurser: Personligt skydd, olycksfallsvård och brandförsvar. Utbildningen utgjorde unde hela 1960-talet Civilförsvarsförbundets huvuduppgift och det blev en period av starkt frramåtskridande inom civilförsvaret.
  • 1964 Allmänheten fjärmas
    Ett steg bort från människornas aktiva medverkan i civilförsvaret togs, uppvisningar och demonstrationer skedde bakom avspärrningar. Allmänheten var inte med längre - civilförsvaret sköttes mer som en förvaltning på tjänstetid.
  • 1969 50 000 medlemmar
    Antalet medlemmar sjönk från de höga siffrorna under det sista krigsåret. 1969 passerades siffran 50 000 för att så småningom landa på 10 000 medlemmar.

1970-talet

1973: Civilförsvarsorganisationen var klar till 90%. Ny organisation för 1980-talet förbereddes.

  • Kvinnor och barn
    Under detta årtionde kretsade Civilförsvarsförbundets verksamhet mycket kring kvinnor och barn. I skolorna undervisades årligen cirka 70 000 högstadie elever i självskydd av förbundets nära 300 instruktörer.

1980-talet

  • 1984  Årliga symposier
    Sommarsymposiet i Gottskär arrangerades för första gången med stor framgång och stort deltagande. Det följde av årliga symposier på Gottskär, i Kungälv och på Gällöfsta till och med 1995.
  • 1986  Hemskyddet kommunalt
    Riksdagen beslutade att ansvaret för hemskyddet skulle överföras till kommunerna. Civilförsvarsförbundet fick i uppdrag att rekrytera och utbilda 30 000 frivilliga skyddsombud. Nya lokala civilförsvarsföreningar startades på löpande band med starkt stöd av länsstyrelser och kommuner.
    Snart fanns föreningar i alla kommuner. Kanslichefer anställdes i länsförbunden.
    15 000 medlemmar
    Förbundet upplevde en stark tillväxt såväl organisatoriskt som i medlemsantal och veksamheten fördes över till den lokala och regionala nivån.
  • 1987  Hemskyddets dag
    Hemskyddets dag introducerades och arrangerades i föreningarnas regi under 5 år, med allt fler lokala aktiviteter.
  • 1988  Hemskyddsmässa
    Den första hemskyddsmässan, som anordnades i Norrköping, blev en succé. Mässan ordnades sedan vart annat år till 1996. Ett veckolångt hemskyddsläger arrangerades för aktiva i föreningarna för att öka rekryteringen till hemskyddet. Lägren ordnades i tre år. 

 

1990-talet

  • 1990 Pengar till föreningarna
    Centrala kansliet började pressa kostnaderna för att få fram mer pengar till föreningarna. Kansliet flyttade från centrala Stockholm till Sundbyberg.
  • 1991 Överlevnadskunskap på export 
    En ny hemskyddsutbildning introducerades. Den tog, förutom krigsberedskap, också upp överlevnad i ett sårbart samhälle. Instruktörsutbildningen fördes helt över till länsförbunden och de centrala instruktörskurserna lades ner.
    Självskyddsutbildningen omarbetades och inriktades mer på grundläggande överlevnadskunskaper, mindre på skyddsmasker och skyddsrum. 
  • Civilförsvarsförbundet
    inledde kontakterna med Baltikum, främst Estland och Litauen med att introducera frivilligverksamhet i Estland och att arrangera ett studiebesök av Litauens försvarsminister i Sverige.
  • 1992  30 000 hemskyddare
    Målet att rekrytera 30 000 nåddes. En stor manifestation, där även kungen deltog, hölls i Stockholm.

    Särskilda satsningar gjordes för att få med     invandrare i hemskyddet.

    Hemskyddare engagerades allt mer i fredstida verksamhet, till exempel skötte Stockholms civilförsvarsförbund med sina hemskyddare information och viss bevakning vid Vattenfestivalen.

    Ungdomssatsning inleddes genom att skapa en central ungdomsgrupp.

    Förbundet utvecklade sin överlevnadsverksamhet och särskild överlevnadsutbildning introducerades.
  • 1993  Hitta Vilse®
    Utbildnings- och aktivitetspaketet "Hitta Vilse" introducerades. Det blev snabbt mycket uppmärksammat och spritt.
  • Samarbetet inleddes med bland annat Mc Donalds och Parken Zoo, Eskilstuna.
  • Förbundet påbörjade arbetet med att utveckla en utbildning för fredstida hemberedskap och andra fredstida aktiviteter
  • 1994  Ungdomsläger och verksamhetsledare
    Ungdomsläger arrangerades för första gången med ett stort antal deltagare.
  • Hemskyddsutbildningen reviderades och inriktades nästan helt på säkerhet och beredskap mot svåra påfrestningar i fredstid.
  • Hemskyddet föreslogs bli helt kommunalt.
  • Förbundet försökte hitta nya lokala och regionala verksamhetsformer.
  • Försök med verksamhetsledare påbörjades i två län.

1995: Omvandlingen av totalförsvaret blev mer konkret.

Lagen om civilt försvar trädde i kraft 1 juli.

Hemskyddet blev ett kommunalt ansvar.

  • 1995  Hembert®
    Hemberedskap för barn i form av pojken Hembert introducerades. Hemskyddet blev helt kommunalt. Förbundet drev på för att kommunerna skulle teckna avtal med föreningarna om uppdrag.
  • 1996  Hemskyddet i malpåse
    Det statliga civilförsvaret överfördes efterhand till kommunerna. Hemskyddet blev snabbt en organisation i malpåse och bara på pappret i många kommuner. Förbundet fortsatte utveckla och prova nya verksamhetsformer och aktiviteter. Nu påbörjades arbetet med att utveckla frivilliga grupper, med hemskyddet som bas, för insatser i fredstid.

1997

  • 1997  52 000 medlemmar.
    Säkerhet och överlevnad
    Självskyddskonceptet "Säkerhet och överlevnad" introducerades - en folkbildning om sårbarhet och krishantering.
  • Kattis & Roffe® - katten och hunden som lär barn hemsäkerhet introducerades.

 

1997 - 1999

  • Lokal förankring
    Omvandlingen av Sveriges Civilförsvarsförbund från en resurs för hemskyddet (höjd beredskap och krig) till en krishanteringsresurs och säkerhetsfrämjare i djupaste  fred fortsatte. Insikten om en lokal förankring i förbundet förstärks.
  • Energiinformation
    Civilförsvarsförbundet inledde ett flerårigt samarbete med Energimyndigheten för att öka hushållens förmåga att hantera längre elavbrott. 

 

 2000-talet

  • 2000 Nya grundstadgar
    Civilförsvarsförbundet fick nya grundstadgar där krig inte längre är det primära syftet med verksamheten. Det är däremot uppgiften att förebygga och hantera fredstida olyckor, kriser och katastrofer.
  • Barnsäkerhetsutbildningarna i friluftssäkerhet, hemsäkerhet och hemberedskap - Hitta Vilse®, Kattis & Roffe® samt Hembert® - får status som självskyddskurser.
  • Insikten om behovet av en helhetssyn även på frivilliga insatser i krishanteringen växte sig allt starkare i Civilförsvarsförbundet.

2002  -  2003

  • Riksdagen fattade beslut om att införa ett nytt krishanteringssystem byggt på ett underifrånperspektiv och med kommunerna som samordningsansvariga.
  • Krisberedskapsmyndigheten (KBM) inrättades och Överstyrelsen för civilt beredskap upphörde.
  • 2003 Frivilliga resursgrupper
    Konceptet frivilliga resursgrupper, FRG, utvecklades och Civilförsvarsförbundet fick utbildningsuppdrag för FRG från Krisberedskapsmyndigheten.

2004  -  2005

  • 2004 Breddat kontaktnät
    Civilförsvarsförbundets kontakter med ideella organisationer inom samhällets säkerhet och beredskap breddades.
  • 2005 Barnsäkerhetsmaterialet uppfräschat
    Under våren reviderades materialet för barnsäkerhetsutbildningarna. Hitta Vilse, Kattis & Roffe och Hembert fick en modernare "look".     Både fakta och språk reviderades i ledarhandledningarna och barnens arbetshäften. Under året kunde omkring 40 000 barn ta del av vårt barnsäkerhetskoncept.

2005

  • FRG
    Vid årets slut fanns 97 färdigt utbildade frivilliga resursgrupper i 88 av landets kommuner.
    23 139 medlemmar fanns registrerade vid slutet av år 2005.
  • Tidning
    Förbundets tidskrift var en röd tråd i verksamheten redan från början. För det mesta sköttes den av amatörer, både administrativt och redaktionellt.
    Tidningen hette Flyglarm ända fram till hösten 1945, därefter ansåg länsförbundet att tidningen skulle heta Civilförsvar. På 1980-talet bytte tidningen namn till Civila försvarstidningen. Sitt nuvarande namn fick tidningen från och med år 1991.

Källor:

  • Boken "50 års frivillighet - en bildkavalkad genom SCF:s historia".
  • Mats Ekeblom, generalsekreterare i Sveriges Civilförsvarsförbund under åren 1989 - 1997.
  • Anders M Johansson, generalsekreterare i Sveriges Civilförsvarsförbund från 1997.
  • Redaktör: Gunlög Solax

 

Denna historiska beskrivning har tidigare justerats till ett bildspel, som funnits på rikshemsidan, av Göran Madsen, Kungsbacka Civilförsvarsförening, e-post: civilforsvarsforeningen@telia.com